Forskning om ledarskap

Inlägg av:

Ledarskapsforskning på KTH

Många chefer och ledare tror att de har ett coachande ledarskap och ger återkoppling men i själva verket informerar och instruerar de oftast utifrån sitt eget tänk. Det visar ny forskning om ledarskap från KTH.

År 2010 startades en studie med avsikt att kartlägga ledarskapsbeteenden på svenska arbetsplatser. Frågorna är bland annat vad ledarna gör den tid de anser sig vara arbetsledande och vilken effekt det har på medarbetarnas eller arbetsgruppen arbetsutförande och prestation.

Simon Elvnäs och hans forskningsgrupp ägnar sig åt så kallad interaktiv forskning och har tillbringat uppemot 3  500 timmar ute i fält per år och följt över 400 ledare i flera olika branscher och organisationer.

För att forska på beteenden krävs observationer, mätning och analys av de faktorer som påverkar beteenden. Studien kommer att omfatta datainsamling på ca 200 fältobservationer, videodokumentation, beteendeanalys av ledare, kategorisering av ledarskapsbeteenden.

En av metoderna är att filma chefer när de utövar ledarskap på plats i den faktiska verksamheten. Sedan kodar forskningsgruppen materialet utifrån sju beteendekategorier och 21 olika beteenden för att få fram vad det är som cheferna egentligen gör, hur det uppfattas av och påverkar medarbetarna.

Vad visar forskningen? Det visar sig att ledarna inte alls gör det som de ska, inte det som de vill göra och inte heller det som de tror att de gör.
– Ledarskap sker oftast oplanerat, ostrukturerat, omedvetet, oregelbundet och inkonsekvent, säger Simon Elvnäs.

I tidigare studier har det visat sig att det arbetsledande beteende som framför allt påverkar medarbetarnas prestation är återkoppling, med andra ord att ge medarbetarna uppmärksamhet, utvärdera och följa upp deras arbete.

I Simon Elvnäs forskning uppskattade ledarna själva att de ägnade cirka 40 procent åt återkoppling medan filmerna som forskarna spelat in med dem visar att det i verkligheten inte var mer än 0–2 procent.

Det innebär alltså att det som medarbetarna säger sig vilja ha mest av – och det som ledarna själva säger och forskningen har kommit fram till är bra arbetsledning, det vill säga ett coachande förhållningssätt utifrån uppmärksamhet, uppföljning och utvärdering – är i själva verket det som man ser minst av på filmerna.

Även det omvända gäller: Det som ledarna ägnar mest tid åt är det som medarbetarna minst efterfrågar. Cirka 90 procent av de möten som filmades av forskarna ägnades åt att instruera, informera, diskutera, reflektera.

Forskningsprojektet, som inte i skrivande stund, är avslutat utan ska presenteras i sin helhet när Simon Elvnäs doktorerar preliminärt i början av 2016, undersöker även vad ledarna definierar som ledarskapsbeteende.

Källor: KTH 2015-12-09, https://www.kth.se/sth/forskning/halso-och-systemvetenskap/ergonomi/forskning/tillampad-beteendeanalys-i-arbetsledning-1.76880, SVD Näringsliv 2015-12-09, http://www.svd.se/chefer-leder-inte-som-de-tror

0