Samspel och Rävspel

Inlägg av:

Ledarskapsboken Samspel och rävspel är ett resultat av Åsa Lundquists Coeys forskning om ledarskap och komplexitet.

Åsa är Sveriges första doktor (PhD) i management och komplexitet. Den här boken är hennes femte bok och hon rekommenderar själv inte läsning av de första fyra då hon har kommit att se på ledarskap och samarbete på ett annat sätt.

I hennes senaste bok får vi följa med henne i olika case där hon visar vad man kan uppnå genom att sluta idealisera och arbeta mer pragmatiskt med att reflektera, samtala och pröva olika perspektiv.

Boka Åsa för en dialog-workshop där ni har möjlighet att lyfta fram era egna frågeställningar, problem och utmaningar. Under workhopen vägleder Åsa er att tillämpa komplexitetens vetenskap utifrån just er situation. Kontakta oss så berättar vi mer.

Läs mer om Åsa och hennes föreläsningar och workshops här.

0

Boktips: Beteendedesign

Inlägg av:

Om du läser boken Beteendedesign får du “russinen i kakan” när det gäller modern forskning inom beteendeekonomi, inlärningspsykologi och kognitionspsykolog. Författarna Niklas Laninge och Arvid Janson visar oss hur vi kan känna igen vanliga tankefel vid beslutfattande och vad det innebär att ”designa beteenden”.

BeteendedesignBeteendeekonomi, eller nudging, är ett område som blir allt större inom psykologi, ledarskap och företagande. Oavsett om målet är att få människor att godkänna organdonation eller att få kunder att välja miljövänliga alternativ handlar nudging om att göra det så smidigt som möjligt för människor att röra sig i den önskade riktningen.

Vilka faktorer är det som driver, eller hindrar, ett beteende? Varför agerar vi människor så ofta irrationellt när vi ska fatta beslut om pengar? Och inte minst: hur kan du som läsare omsätta det här rent praktiskt?

Med utgångspunkt i förändringsprocessen visar författarna hur teorierna kan användas för att utforma bättre produkter, tjänster och upplevelser.

Boka Niklas Laninge som föreläsare – läs mer här.

0

Forskning: Öka din prestation

Inlägg av:

Hur påverkar tre minuters morgonnyheter din dag?

Forskarna har länge vetat att negativa nyhetssändningar ger en omedelbar effekt på vår stressnivå. Vill du öka din prestation. Forskning visar att nyheter påverkar oss under mycket längre tid än vad man tidigare trott.

I en studie, genomförd av de tre forskarna Shawn Achor, Michelle Gielan och Martin Seligman, delades deltagare in i två grupper som fick se morgonnyheter i 3 minuter. Första gruppen fick se negativa nyheter och den andra gruppen fick se konstruktiva nyheter. Ett exempel på konstruktiv nyhet var om elever som engagerade sig och jobbade hårt för att lyckas i en skoltävling.

Långt senare på eftermiddagen fick deltagarna svara på frågor för att mäta faktorer som stress och sinnesstämning. Resultaten förvånande forskarna. Bland de som sett negativa nyheter var risken 27% större att de hade en dålig dag jämfört med dem som sett konstruktiva nyheter.

När nyheterna visar upp problem i vår värld som vi kan påverka ytterst lite eller inte alls känner vi ibland vanmakt. Det kan utvecklas till vad som inom psykologin kallas inlärd hjälplöshet och som är kopplat till lägre prestation och sämre välmående.

Här får du tre råd för att öka prestationen och må bättre under dagen utan att stoppa huvudet i sanden och stänga av nyheterna helt och hållet:

1. Ändra din nyhetskonsumtion

Börja din dag med konstruktiva nyheter. Ta reda på om dina nyhetskanaler arbetar med att lyfta fram konstruktiva nyheter. Här är några exempel i svensk media som arbetar med detta på olika sätt:
Sveriges Radios satsning på konstruktiva nyheter
DN.se har lanserat Goda nyheter
Aftonbladet har en sajt med bara goda nyheter

2. Stäng av nyhetsnotiser

Eftersom så stor del av nyhetsnotiserna är negativa, prova att stänga av push-meddelanden till din mobil och e-post i en vecka. Dessa aviseringar distraherar oss och tar bort vår uppmärksamhet från vårt arbete. Om det händer något viktigt, kommer du att höra om det snart nog i alla fall.

3. Stäng av ljudet

På samma sätt som du kan reducera bruset på en flygplansresa med hörlurar, kan du kan göra hjärnan till en brusreducerande maskin genom att öva meditation. Eller försök att stänga av radion i de första fem minuterna när du pendlar till jobbet. Det är svårt att ha kontakt med sig själv när vi ständigt bombarderas av omgivningens ljud.

Källa: Harvard Business Review

0

Forskning: Företagskultur

Inlägg av:

Arbetslivsforskning och företagskultur

Det har forskats om ohövlighet på jobbet. Psykologerna Eva Torkelson, Kristoffer Holm och Martin Bäckström har låtit närmare 6000 personer svara på frågor om företagskultur och det sociala klimatet på arbetsplatsen. Deras studie visar att upplevd ohövlighet är en stark anledning till att man inte trivs på jobbet och att otrevlig jargong och brist på respekt sprider sig om man inte gör något åt den.

Med ohövlighet avses beteende som på något sätt bryter mot normen om ömsesidig respekt. Det kan handla om att exkludera någon från information och samarbeten eller att ”glömma” bjuda med personer på gemensamma arrangemang. Det kan också handla om att ta åt sig äran för andras arbete, sprida rykten, skicka elaka e-postmeddelanden eller inte ge beröm till kollegor eller medarbetare.

– Det handlar alltså om ett beteende som inte omfattas av lagstiftning men som kan få stora konsekvenser och utvecklas till ren mobbning om man låter det fortgå, säger Eva Torkelson som leder ett forskningsprojekt om ohövlighet som social process i organisationer.

Hon berättar att mobbning på arbetsplatser är ett ganska väldokumenterat fenomen medan ohövlighet, som riskerar att eskalera till mobbning, inte är det.

Forskarteamets studier visar att den vanligaste orsaken till att man själv beter sig ohövligt är att man tar efter ett beteende som man har sett hos sina kollegor. Totalt uppgav tre fjärdedelar av de som svarat på forskarnas enkäter att de minst 1–2 gånger under det gångna året blivit utsatta för ohövlighet.

– Ett viktigt fynd som vi gjort i våra studier är att de som uppträder ohövligt på arbetsplatsen upplever starkare socialt stöd vilket troligen gör dem mindre rädda för negativa reaktioner för sitt beteende från chefer och arbetskamrater, säger Martin Bäckström.

Eftersom man ofta tar efter andras beteende så riskerar ohövligheten att bli en ond cirkel som får stora effekter på hela arbetsplatsen och därmed skapas en oönskad företagskultur. Tidigare forskning pekar på mental ohälsa, minskad arbetstillfredsställelse, medarbetare som presterar sämre eller söker sig därifrån, minskad lojalitet och fler konflikter.

Men hur ska man då göra för att komma åt ett otrevligt beteende som är lite diffust och inte riktigt går att sätta fingret på?

Eva Torkelson tror att medarbetar- och chefsutbildningar är lösningen!

– När folk får upp ögonen för vad ohövlighet verkligen får för konsekvenser så får de ofta sig en tankeställare, säger hon. De flesta vill ju inte medverka till att få en sämre arbetsplats.

Källor:

https://www.researchgate.net/profile/Elinor_Schad/publication/260172066_Introducing_a_Swedish_Translation_of_the_Workplace_Incivility_Scale/links/02e7e52fde8fb80ff6000000.pdf, www.lum.lu.se/ohovlighet-pa-jobbet-sprider-sig-latt/, www.dn.se/insidan/ohovlighet-pa-jobbet-smittar/

0

Forskning om ledarskap

Inlägg av:

Ledarskapsforskning på KTH

Många chefer och ledare tror att de har ett coachande ledarskap och ger återkoppling men i själva verket informerar och instruerar de oftast utifrån sitt eget tänk. Det visar ny forskning om ledarskap från KTH.

År 2010 startades en studie med avsikt att kartlägga ledarskapsbeteenden på svenska arbetsplatser. Frågorna är bland annat vad ledarna gör den tid de anser sig vara arbetsledande och vilken effekt det har på medarbetarnas eller arbetsgruppen arbetsutförande och prestation.

Simon Elvnäs och hans forskningsgrupp ägnar sig åt så kallad interaktiv forskning och har tillbringat uppemot 3  500 timmar ute i fält per år och följt över 400 ledare i flera olika branscher och organisationer.

För att forska på beteenden krävs observationer, mätning och analys av de faktorer som påverkar beteenden. Studien kommer att omfatta datainsamling på ca 200 fältobservationer, videodokumentation, beteendeanalys av ledare, kategorisering av ledarskapsbeteenden.

En av metoderna är att filma chefer när de utövar ledarskap på plats i den faktiska verksamheten. Sedan kodar forskningsgruppen materialet utifrån sju beteendekategorier och 21 olika beteenden för att få fram vad det är som cheferna egentligen gör, hur det uppfattas av och påverkar medarbetarna.

Vad visar forskningen? Det visar sig att ledarna inte alls gör det som de ska, inte det som de vill göra och inte heller det som de tror att de gör.
– Ledarskap sker oftast oplanerat, ostrukturerat, omedvetet, oregelbundet och inkonsekvent, säger Simon Elvnäs.

I tidigare studier har det visat sig att det arbetsledande beteende som framför allt påverkar medarbetarnas prestation är återkoppling, med andra ord att ge medarbetarna uppmärksamhet, utvärdera och följa upp deras arbete.

I Simon Elvnäs forskning uppskattade ledarna själva att de ägnade cirka 40 procent åt återkoppling medan filmerna som forskarna spelat in med dem visar att det i verkligheten inte var mer än 0–2 procent.

Det innebär alltså att det som medarbetarna säger sig vilja ha mest av – och det som ledarna själva säger och forskningen har kommit fram till är bra arbetsledning, det vill säga ett coachande förhållningssätt utifrån uppmärksamhet, uppföljning och utvärdering – är i själva verket det som man ser minst av på filmerna.

Även det omvända gäller: Det som ledarna ägnar mest tid åt är det som medarbetarna minst efterfrågar. Cirka 90 procent av de möten som filmades av forskarna ägnades åt att instruera, informera, diskutera, reflektera.

Forskningsprojektet, som inte i skrivande stund, är avslutat utan ska presenteras i sin helhet när Simon Elvnäs doktorerar preliminärt i början av 2016, undersöker även vad ledarna definierar som ledarskapsbeteende.

Källor: KTH 2015-12-09, https://www.kth.se/sth/forskning/halso-och-systemvetenskap/ergonomi/forskning/tillampad-beteendeanalys-i-arbetsledning-1.76880, SVD Näringsliv 2015-12-09, http://www.svd.se/chefer-leder-inte-som-de-tror

0